Inläggsbild: Njuter av kaffe | © Pixabay
Livet går just nu förbi mig snabbare än jag skulle vilja. Att bara ge upp det du älskar eller ens återvända till stoicism är inte tillräckligt, åtminstone inte för en lagspelare. Tack vare min bättre hälft fortsätter jag att hitta lösningar på hur jag kan hantera denna förändring lite bättre.
Dikten som listas här är från William Ernest Henley och borde redan Nelson Mandela gav styrka och tröst under sina år av fängelse. Henleys dikt publicerades första gången 1875. Men det var inte förrän 1901 när den återutgavs av redaktören för diktvolymen som den fick sin titel.
Invictus
Utanför natten som täcker mig,
Svart som grop från pol till pol,
Jag tackar allt vad gudar kan vara
För min oövervinnliga själ.I fallet koppling av omständighet
Jag har inte winced eller gråt högt.
Under slumpens slump
Mitt huvud är blodigt, men uppböjt.Utöver denna plats av vrede och tårar
Vägstolar men skuggans fasa,
Och ändå årets trängsel
Hittar och ska finna mig orädd.Det spelar ingen roll hur långt grinden,
Hur laddad med straffet rullar,
Jag är mästaren över mitt öde:
Jag är kaptenen av min själ.
Dikter kan stärka sina läsare, särskilt om du förstår lite mer om hur de kom till. I det här fallet hjälper det också om man studerar författaren lite mer och inser att detta förmodligen är den enda dikten som han är känd för än idag. Efter Mandela, som släpptes från fängelset 1990 efter nästan 30 år, ska en terrorist i USA som dömdes till döden 2001 ha tillgripit ovanstående dikt och därmed hjälpt honom att bli lite ryktbar, åtminstone i telegeniska subkulturer .
Jag kände mig lite pigg och njöt av en danslektion idag och avslutade sedan mina förberedelser inför den kommande föreläsningen och det efterföljande seminariet. Detlef Stern sammanfattade det i sitt senaste blogginlägg: "Lika intressant är hur snabbt kunskapen om projektledning och kravanalys gick förlorad efter tentamen.“ — en del elever förlorar sina kunskaper innan de har skaffat sig dem, en del andra letar också efter dem vid prov som redan har underkänts.
Men det gäller även här William Ernest Henleys Obs: "Jag är mitt ödes herre. Jag är kapten för mig själv."
Ett hoppfullt slut från dysterheten. En positiv tanke att börja veckan istället för en trött elegi. Må kaptenerna alltid stå högt!