Ett farväl

Foto: Duden hemsida utdrag | © Duden

Känner du fortfarande Duden, jag menar det enda pålitliga verket för att förbättra det tyska språket, som fanns tillgängligt minst en gång i varje rimligt hushåll?

Konrad Duden skapade den stavningsordbok som är uppkallad efter honom 1872 och påverkade därmed påtagligt utvecklingen av en enhetlig stavning i den tyskspråkiga världen.

Sedan jag började min egen skoltid med en påstådd svaghet i läsning och skrivning, även om jag är övertygad om att det bara berodde på de språkliga omskolningsinsatserna av unga lärare från det norra tyskspråkiga området som med brutalt våld fördrev väst. Frankiska - vårt egentliga modersmål - från oss gav mina föräldrar mig en ordbok väldigt tidigt. De hade sedan större framgång när de anordnade en läscirkel för oss barn.

Min nyfikenhet väcktes i alla fall och jag fortsatte att leta efter den äldsta befintliga Duden i bokhyllorna, där jag också lärde känna Sütterlin-manuset.

I början av mitt yrkesliv, som började i Bonnrepubliken, var Duden "lag" i alla federala myndigheter, och Duden-redaktörerna insisterade också på att främja det tyska språket med sin egen "hotline". Jag har goda minnen från telefonsamtalen till frivilliga lingvister, som förklarade även de finaste nyanserna i språket, och i mitt fall mest korrekta kommatecken.

Jag vill också minnas de mycket kontroversiella diskussionerna med min syster, som studerade tyska vid den tiden, och förklarade för mig att språket ständigt förändras och inte kan cementeras; detta kunde också bevisas i Duden av olika upplagor.

Förmodligen tack vare de omfattande språkliga omskolningsförsöken i tyska skolor och den politiska insikten att överkvalificering av medborgarna inte bara är till nackdel för branschen, sedan 1970-talet har det skett en ökande språklig utarmning i våra länder, varvid dativ och genitiv föll offer för vad som nu var godtyckligt.

Med den stavningsreform som genomfördes av republiken Berlin 1996 och sedan dess ständigt korrigerades, gled det tyska språket helt över i det icke-bindande, varvid politiken endast styrdes av idén om förenkling för att följa den språkliga fattigdomen med intellektuell fattigdom, eftersom "bara de dummaste kalvarna väljer sina egna slaktare."

Men den som trodde att man inte längre kunde öka dessa rent politiskt motiverade ingrepp i vårt språk, som för övrigt är vårt samhälles "operativsystem" har sitt George Orwell inte läst, som varnade för Newspeak redan 1949.

Detta nyhetstal har efterfrågats och främjats unisont av de större politiska partierna sedan några år tillbaka och har nu också återgivits i ordboken, varvid detta inte bara lämnar språkvetenskapen, utan också föregår de mest flitiga partiideologerna.

Från en av Konrad Duden Arbetet som utvecklats för att stärka vårt samhälle och få det att bli vuxet har nu blivit ett ideologiskt verktyg för att skapa en ny värld – det tyska språket kommer säkert att överleva detta, men duden har blivit helt överflödig.

”Vem är egentligen denne herr Konrad Duden? Någon stol fis!”

Hans Magnus Enzensberger, Lika överflödig som en struma (14.10.1996)
Du kan stödja den här bloggen på Patreon!

Skriv en kommentar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.